Familjeföretaget-vad händer när familjen splittras?

Den 21 mars arrangerade Ägarskiftescentrum en partnerlunch där vi fick lyssna till Kajsa Haag och Hanna Almlöf som berättade om sina erfarenheter kring vad som händer med familjeföretaget vid en skilsmässa.

Kajsa är universitetslektor i företagsekonomi vid CeFeo vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping och har gjort en fyraårig forskningsstudie kring företagares utmaningar med skilsmässor och familjetvister. Hanna är jurist och universitetslektor i affärsrätt med inriktning mot aktiebolagsrätt vid Linköpings universitet och hon forskar bland annat om hur aktiebolagslagen kan anpassas till de ägarledda bolagens behov.

Dalarnas ägarledda företag är många. De flesta kännetecknas av långsiktiga satsningar, ett högt ägarengagemang och nära relationer med anställda, kunder men också inom familjen. Vad händer då när familjen inte längre står enad? Statistiken visar att cirka 50% av alla äktenskap slutar i skilsmässa. Vilka effekter ger skilsmässor på familjeföretag? Hur fungerar juridiken i överlappningen mellan bolagsrätt och familjerätt? Hur kan vi som rådgivare ge de bästa förutsättningarna till företagsägarna?

Kajsa menar att familjeföretag är speciella då de är en hybrid mellan familj och företag; det går inte att hålla isär företaget och familjen. Familjeföretag är dessutom den vanligaste företagsformen i Sverige men trots det saknas forskning kring hur de påverkas av en skilsmässa. Hon ger exempel på olika tänkbara effekter, beroende på skilsmässans karaktär. Det finns olika juridiska instrument för att reglera hur aktier får överlåtas, dessa är aktieägaravtal, bolagsordningen, testamenten och äktenskapsförord. Instrumenten används på olika sätt och har olika funktioner och kombinationsmöjligheter. Det är dock inte säkert att det är lagen som styr de praktiska omständigheterna. För en företagare som inte vill att makan eller maken ska ha rätt till hälften av företagets aktier är det viktigt att man klargör detta i ett äktenskapsförord och i aktieägaravtalet. Hanna berättar att lagen säger att allt giftorättsgods, oavsett när eller av vem det förvärvades ingår i en bodelning och ska delas lika. Den som äger sakerna har rätt till dem så länge denne ersätter sin partner med halva värdet. Syftet med dessa regler är att skydda den ekonomiskt svagare personen. Rättssystemet tar inte hänsyn till eventuella negativa effekter på företaget och övriga intressenter. Vill man att företagets bästa ska styra vid en bodelning måste ägarna se till att det är skrivet i aktieägaravtalet. Tyvärr är detta något som ofta glöms bort eller bortprioriteras då det upplevs dyrt att upprätta och avtalen kan vara svåra att få heltäckande.

Beroende på skilsmässans omständigheter finns det olika lösningar och olika sätt att komma överens vid en bodelning och i Kajsas studie ges fyra exempel baserat på fyra företagares historier. Företagarens reaktioner på skilsmässan och dess påverkan på företaget varierar beroende på skilsmässans omständigheter, det är många känslor inblandade och beslut som fattas under den här tiden kanske inte alltid är helt optimala. Vid ett av exemplen i Kajsas studie går företagaren in i en depression och kan inte fokusera på företaget alls, vilket leder till konkurs. I ett annat fall reagerar företagaren med att han ska visa sig bättre än ex-fruns nya man, så han lägger ner hela sin själ i företaget vilket leder till en positiv utveckling av företaget som stiger i värde.

Kajsa och Hanna menar vidare att rådgivarnas roll i en skilsmässa kan variera kraftigt och är inte alltid så lätt. Man utgår ju alltid från en infekterad konflikt när man ska hjälpa till vid en skilsmässa. Många bodelningar fastnar i värderingen av företaget då det finns så många olika modeller för detta och ingen forskning kring vilken metod som egentligen är bäst att använda sig av. Alltför ofta finns det oklarheter i lagen och tolkningen av denna. Det är ofta svårt att veta vad som ligger i exempelvis juristens uppdrag, hur djupt ska man gräva och hur långt ska man gå för att få parterna att komma överens. Man är dessutom beroende av att partnerna är samarbetsvilliga och inte till exempel undanhåller egendom. Hur gör man till exempel när makarna äger 50 % var och båda vill vara med och leda företaget fortsatt? Kan man dela upp verksamheten mellan sig så att man inte konkurrerar om samma kunder/marknad? Lagen kring detta är otydlig och det finns flera kryphål, somliga menar att lagen bör uppdateras då den är föråldrad. Hanna och Kajsa ser gärna fler forskningsprojekt kring ägarskiften och kanske kan lagen och verktygen förändras så att de kan underlätta vid en bodelning i framtiden.

- Det finns juridiska instrument för skydd av ägande i familjeföretag – problemet är att de inte används alls eller på felaktigt sätt. När en konflikt inom familjen uppstått är det för sent att tex komma dragande med ett äktenskapsförord. En viktig åtgärd är att öka kunskapen om instrumenten och att göra dem mer användarvänliga, menar Kajsa.

Håll dig uppdaterad! Anmäl dig till vårt nyhetsbrev.